Tjejvasan 2011-02-26
Idag gäller det. För första gången i mitt 47-åriga liv kommer jag att stå på startlinjen till något som jag bara drömt om i så många år men aldrig vågat ta steget fullt ut och testa.
Så här långt känns allt ok. Är orolig för mitt knä men målar inte fan på väggen än, det kan ju gå bra. Kan även känna viss oro för skidorna också, har ju inte testat dem än. Känner man under på dem så finns det både fäste och glid men hur det uppför sig när jag sätter dem under mina fötter är en annan sak.
Förbereder mig nu med grötfrukost, vill komma iväg nu, så fort som möjligt. Pirrigt, pirrigt kan jag lova att det är.
I nästa inlägg vet vi hur det gick!
Hej så länge!
Kommentarer
Trackback
